Fredrika i Asien
18 dec, 03:30: Vaknar abrupt av att Amanda skakar om mig och meddelar att klockan ar halv 4 pa natten, att vi forsovit oss, 1 och en halv timme. Panik. Har aldrig kommit upp ur sangen sa snabbt forut, kla pa sig, slanga ner allt i vaskan, pa med tunga ryggsackar och otympliga handbagag. 4 minuter senare sitter vi i en taxi, i ilfart till Bangkoks internationella flygplats for att aka vidare mot Hong Kong. Hade alltsa tankt ga upp klockan 2 och lamna hotellet kort efter det, vi visste inte hur lang tid det tog till flygplatsen, eller om vi skulle hitta en taxi direkt. Trodde att man behovde checka in 2 timmar fore avgang, vilket innebar 4:30 for var del. 1 timme hade vi pa oss, en timme till en flygplats som lika garna skulle kunnat lega 2 timmar bort. Forstar ni stressen? Skakiga nar vi kom fram till flygplatsen, kutade skumpigt, vingligt till incheckningsdisken. Och hann. Vilken jakla angest det hade varit annars, helt sjuk.
Framme i Hong Kong tog vi lokalbussen till Kowloon och Nathan Rd. dar vi bor. Direkt nar vi lamnat flygplatsen kandes det att vi kommit till en riktig storstad. Akandes pa den kanda, 2,2 km langa The Tsing Ma Bridge med vatten pa bada sidor och skyskrapor pa 20, 30, 50 vaningar overallt, bade hotell med spegelblank fasad och ruttna bostadshus med tvatt hangandes fran varje balkong. Forstar ni hur mycket tvatt det blir? Maste vara flera tusen kilo tvatt som hanger langsmed fasaden pa dessa byggnader.
Hotellrummet vi bokat genom Hostelworld.com i Bangkok ar det minsta jag nagonsin sett. Om jag sager sahar: nar jag oppnar dorren, oppnas den 1 cm fran fotanden av sangen som forovrigt tacker hela rummet, fran vagg till vagg, forutom just den halvmetern som maste vara ledig for att det ska vara mojligt att oppna dorren inat. Nar jag stracker ut armarna ar det 1 cm fran att jag nuddar bada langvaggarna. Om man ska ga in pa toaletten, kravs det att man stanger ytterdorren, skjuter undan bagaget och att den andra personen hoppar upp i sangen. Toaletten, herregud toaletten, ni forstar inte hur liten den ar, en halvmeter bred och 1,5 meter lang. Toaletten ar under handfatet och duschslangen innanfor dorren sa hela rummet far fungera som duschkabin. Totalt kanske rummen tillsammans ar 5 kvadratmeter. Aldrig sett nagot liknande.
Sa, vad tycker vi om Hong Kong? Vi gillar det, allt ar lattatkomligt med buss eller MTR. Igar besokte vi Ladie's Market samt strosade runt och kollade pa det vi passerade. Och shoppade. Jag ar inte langre ledsen for att jag inte hittade sa mycket i Thailand, har finns det grejer! Bara igar kopte jag en jacka, ett par jeans, 3 trosor och en vaska. Och vad det kostade? 500 kronor for allt. Pa kvallen at vi sushi, jag for forsta gangen, jag gillade det faktiskt. 1 HKD per bit. Dvs, 90 ore for en bit laxsushi..
Min tid pa datorn ar slut om exakt 2 minuter. Men kortfattat sa har vi idag besokt varldens storsta sittande, utomhus-bronsbuddhan. Dit akte vi sa kallade Cable Cars, det ar som en linbana med boxar man sitter i dar man har en fagelvy over Hong Kong. Mycket haftigt. Och bergen var maktiga, hoga, morka, med kompakta sockervaddsmoln som letade sig ner langs bergsvaggarna. Utover det har vi atit sushi igen, varit pa en marknad igen och blivit forfoljda, pa riktigt, av en indier.
Nu ska vi ga och lagga oss, 2 timmar gar fort. Imorgon ska vi till Hong Kong Island och pa kvallen blir det utgang. Puss salange!
text och bild: Fredrika Bladh, www.manofred.blogg.se
